Bloggen Sangis liv är en sammanställning av alla inlägg från bloggen Pius och Co där Sangi figurerat.

Du bör börja läsa från 2008 och framåt, det är ifrån han var liten tills han blir större och alla hyss han hittat på.

torsdag 15 september 2011

2010 september - december

torsdagen den 9:e september 2010

Vad är det som låter?


- Vad var det som väckte mig, klick?


- Men nu lät det sådär igen, klick!


- Jaså det var bara matte som fotograferar mig igen,
nåja, det får väl en skönhet stå ut med.


- Hmm, hon har bra smak, den där matten jag har.
- Zzzz...

lördagen den 11:e september 2010

Ett brutet ben

Vilken kväll vi fick, Sangi och jag.

Sangi hade farit runt som vanligt på förmiddagen men på eftermiddagen låg han och sov i sin korg i källaren.

Framåt kvällskvisten, runt kl 20.00 höll jag på att laga mat när jag hörde ett vrål nerifrån källaren.

Jag rusade och tittade nerför källartrappen och där satt Sangi och såg konstig ut. Han fortsatte jamvråla och jag undrade vad som stod på med hjärtat i halsgropen.

Jag gick ner, lyfte upp honom och då slutade han jama utan tittade sig undrande omkring. Men när jag satte ner honom på golvet upptäckte jag att han bara stod på 3 ben. Jag fick inte heller röra benen.

Jag provade att ringa den vanliga veterinären men ingen svarade, inte ens en telefonsvarare. Sen ringde jag väninnan som gav mig numret till distriktveterinären. Till slut svarade han på sin mobil och jag kunde hysteriskt haspla ur mig vad som hade hänt.

Vi fick rådet att åka dit.

Men husse var ju inte hemma och matte vågar inte köra så det blev en signal till grannen som skjutsade ut oss.

En jättetrevlig veterinär tog hand om oss. Klämde på stackars Sangi som tjöt i högan skyn. Sen röntagde han 4 bilder och konstaterade benbrott.

Sangi fick smärtstillande. I morgon ska vi höra av oss till veterinären ifall Sangi behöver mer smärtlindring än den medicin jag ska försöka ge honom.

På måndag ska jag ringa en annan veterinär som har ortoped och boka tid så Sangi kan få benet fixerat.

Just nu funderar vi (husse har kommit hem nu) på var vi ska kunna låta Sangi vara så han inte försöker hoppa omkring, utan ligger ner.

Just nu småsover Sangi i sin bur.

söndagen den 12:e september 2010

Sangi och hans ben, dag 2

Veterinären hade rådfrågat en expert som sa att på katter räcker det med att fixera benet. Så vi iväg till samma veterinär som i går kväll.

En jättetrevlig ung kille som kallade Sangi för "Grabben" och lindade och lindade Sangis stackars ben runt en plastskena till hund. Sangi var alldeles för stor för att en ynklig katt-skena skulle passa.

8,4 kg maine coon grabb, kräver rejäla doningar.
Här är en bild från garderoben som numera är ett sjukrum. Med låda, vatten och mat, fast vattenskålen hade Sangi använt som kudde så vattnet var bort och Sangi våt i pälsen.

I kväll ska jag försöka få i honom en medicin för smärtlindring och inflammationshämmande, måtte det gå bra.

måndagen den 13:e september 2010

Sangis brutna ben, dag 3

Stackars Sangi, han har det inte för roligt.

Än värre blev det när skenan med bindor ramlade av och vi fick åka till veterinären igen.

Klockan 13.00 idag gick jag och tittade till Sangi och allt var som vanligt. Sen satte jag mig vid datorn och jobbade lite. När klockan var 13.50 gick jag förbi honom igen. Han låg i sin blåa korg men någonting stämde inte. Jag grubblade en liten stund vad det var som var fel innan jag kom på det. Bägge benen var vita! Ingen blå strumpa!

Strumpan hittade jag tvärsöver lådan, så jag tror att han fastnat lite och den åkt av när han var där.

Först fick jag inte tag på vår gullige veterinär Kristoffer, så jag ringde till själva mottagningen där jag fick ett annat mobilnummer att ringa, eftersom telefontiden var slut.

Efter en stund ringde en Susanna från distriktveterinären, som sa åt oss att komma och få skenan tillbakasatt.

Så det blev återigen sövning, den här gången kräktes Sangi rejält.

Den nya kvinnliga veterinären var lite hårdhänt (tyckte husse som morrade) hon vevade och for med sina lindor och tejprullar. Men till slut så fick vi åka hem med en sovande katt med benet utanför buren.

När vi kom hem upptäckte husse att denna "förpackning" var på väg att glida av den också.

Så det blev att tänka till. På med selen och från den fästa en elastisk gasbinda runt den blåa bindan runt ryggen. Fast det syns inte på den här bilden. Måtte nu detta göra så att bandagen inte kan glida av.

På fredag ska vi på återbesök.

Det är ett evinnerligt åkande till veterinären, så nu måste jag försöka hitta en större bur åt Sangi.

tisdagen den 14:e september 2010

Sangis brutna ben, dag 4 - Ny STOR bur

Den här buren ska väl en utsträckt Sangi få plats i, hoppas jag. Den är 60 cm lång.

Min andra stora bur är 50 cm lång och den räckte inte till igår när Sangi låg utsträckt och sov efter sövningen. Så då fick den skadade tassen sticka ut, men det är ju inte så bra, därför köpte jag idag den här jätteburen på ÖB för 179 kr. Tror att det skulle få plats 2 blåa burar av sorten bredvid den här jättelika röda.

Det är Sickan som agerar fotomodell i brist på Sangi som håller till i sin garderob på övervåningen.

Han verkar lite piggare idag, men han ser så ledsen ut. Det måste vara hemskt för en aktiv katt att bara ligga och sova både dagar och nätter. Tur att han inte vet om att det kommer att pågå under 4-6 veckor, hoppas det räcker med 4 veckor.

onsdagen den 15:e september 2010

Sangis brutna ben, dag 5 - Skenan av IGEN!

SKENAN AV IGEN!

Jag tror det är en utbrytarexpert till katt jag har.

Ändå hade jag fäst skenan i en sele jag satte på honom.

Begriper inte hur han krånglade sig ur den.

Nu måste jag hitta på något nytt sätt.

Hmm...

Undrar om en hundoverall skulle funka?

Såna där fåniga som brukar finnas till jul.

onsdagen den 15:e september 2010

Sangis brutna ben, dag 5 - Grönt ben!

Det blev en tur till veterinären idag igen, fjärde gången den här veckan.

Idag var det vår veterinär Kristoffer som tog hand om Sangi. Han och en annan veterinär kom på att de skulle göra en specialgjord skena i något slags "nät-gips". Den gjordes direkt på Sangis ben och ska förhoppningsvis göra så att benet inte kan åka ur. Så som han har gjort med den fasta skenan han har haft, 2 gånger.

Dessutom bytte han från blått ben till grönt, så då måste det ju bara fungera. Eller hur;-)

Men nu måste vi ha stenkoll på hans fot, så han inte får skavsår från den nya skenan, för då måste vi omgående komma in igen.

Så nu håller vi alla tummar och tassar för att allt ska gå bra.

fredagen den 17:e september 2010

Sangis brutna ben, dag 7 - På rymmen!

Jag har varit så glad över att Sangi tagit sin fångenskap så lugnt, men nu är det slut på det.

Jag hade tänkt mig en tidigt kväll i sängen, men det blev inte många minuter jag fick ligga där och läsa.

Det började med att han plaskade i sin vattenskål så mattan i garderoben blev våt. Upp med katten, ut med bädden, matskål, vattenskål, kattlådan, mattan.

Torka golvet, på med ny matta och in med alla grejerna och Sangi.

I säng!

Nån minut senare: "Plask, plask, plask".

Se blev det tyst en liten stund.

Ett konstigt läte från hallen fick mig att kliva upp igen.

På hallgolvet kravlade en glad Sangi omkring. Han hade helt enkelt lyckats trycka sig igenom spjälorna, som husse sagt: "De kommer han aldrig igenom!"

Jo pyttsan.

Så mitt i natten fick jag ut i trädgården och leta upp hönsnätet som vi tidigare i veckan tagit bort eftersom vi inte trodde han skulle kunna komma igenom spjälorna.

En glad och sprallig Sangi ålade omkring en liten stund tills han förpassades bakom gallret, till sin stora besvikelse.

Några protestvrål fick vi också lyssna på. Och i morse matvägrade han.

En Sangi-mattes liv är hårt:-)

fredagen den 17:e september 2010

Sangis brutna ben, dag 7 - I mitt lilla krypin.


- Här kan ni se mitt lilla boende nuförtiden. Ibland kommer
matte och husse och tittar till mig. Nyss var husse på besök, jag klöste
honom i huvudet, hi hi.


- Inte är det stort inte, men jag har plats för mat och lådan.
- Jag har en bra städerska, hon byter matta ofta. Undrar om jag kan få Rut-avdrag?

lördagen den 18:e september 2010

Sangis brutna ben - 1 vecka sen olyckan

Idag har det gått en vecka sen förra lördagen då Sangi bröt sitt lilla ben.

Jag har fortfarande inte kommit på hur det gick till, trots att jag grubblat och grubblat. Han måste ha försökt klättra upp på något i källaren och sen halkat och hamnat så olyckligt att ett av de två benen ovanför knäet på honom gick av.

Usch, det var en förfärlig upplevelse och jag var riktigt chockad. Tur att min kära granne och gamla lekkamrat Agneta fanns till hands och kunde skjutsa Sangi och mig till distriktsveterinären 2 mil ut på landet. Det är den enda veterinären som har jour på ön. I Stockholm, där vi bodde förut, hade det varit mycket enklare att hitta en veterinär. Då bodde vi ganska nära Bagarmossens Djursjukhus.

Men som tur var så tog veterinär Kristoffer Dreimanis hand om oss, så både Sangi och hispig matte lugnade ner sig.

Under den här veckan har Sangi piggnat på sig så pass att han numera försöker rymma så fort det finns en chans.

Måtte de här veckorna gå fort så Sangi snart kan springa omkring som vanligt.

söndagen den 19:e september 2010

Sangis brutna ben, dag 8 - det här är inte kul:-(

- Det här är inte kul, jäkla ben!

Sangi är piggare och protesterar när han börjar tröttna på sin stillaliggande tillvaro.

Och jag får städa hans lilla krypin flera gånger om dagen.

Han älskar att plaska i sin vattenskål innan han dricker och trots att det bara är nån enstaka centimeter vatten så blir allting dyngsurt. Jag vet knappt hur många mattor som ligger på tork.

Sen har han svårt att gå på lådan så ibland kissar han utanför, tvättmaskinen går varm.

Men bara han blir frisk i sitt lilla ben så kan jag tvätta hur många mattor som helst.

Jag saknar min lilla sängkamrat.

måndagen den 20:e september 2010

Sangis brutna ben, dag 9 - På rymmen igen.

Den rackarns Sangi han kan då få mitt hjärta att nästan stanna av rädsla.

Han hade skapat kaos i sitt krypin, mattan hade han skrapat ihop på mitten av garderoben och delvis över både låda och matskålar, de senare låg dessutom nästan upp och ner. Mitt i denna röra satt Sangi.

Så jag var tvungen att lyfta ut honom och trycka in honom i buren. Men det gipsade benet fick inte riktigt plats utan stack ut, därför kunde jag inte dra igen blixtlåset ordentligt.

När jag så städat klart och det var fint i garderoben igen så beslutade jag mig för att låta honom sitta kvar i buren medan jag skulle gå nerför trappen, sätta i kontakten till modemet och internetuppkopplingen.

På den lilla stunden lyckades han ta sig ut ur buren och ner på golvet (buren stod på sängen).

Gissa om jag blev förskräckt när jag såg en tom bur.

På golvet en bit bort kravlade Sangi glatt omkring, helt omedveten om vilken pärs han utsatt sin matte för.

Upp med Sangi i famnen, inga nya ben brutna tack o lov.

In med honom i garderoben.

Sen började serenaden, vilket jamande och skrikande.

Han vill bara inte vara i garderoben.

tisdagen den 21:e september 2010

Sangis brutna ben, dag 10 - Min nya väckarklocka.

Jag har fått en livslevande väckarklocka. Problemet är bara att jag inte vill vakna klockan 04.00.

Men vid den tiden väcktes jag i morse av ett krafs, krafs, krafs. Det var Sangi som tyckte tillvaron behövdes livas upp lite och gjorde några försöka att bryta sig ut.

Eftersom jag är en snäll matte, alltför snäll ibland. Klev jag upp och frågade

- Vad är det lille snutt, är du hungrig?

- Maoooow!

- Ok, då ska jag gå ner och fixa lite mat åt dig.

En halv påse Whiskas ska väl göra susen tänkte jag och traskade upp igen.

- Maooow!!!

- Ja ja, du ska få mat.

In med maten i buren samtidigt som jag tryckte tillbaka Sangi som försökte smita ut från sin förhatliga garderob.

- Mums, mums, smack!

Så bra tänkte jag, han var hungrig och så gick jag och la mig igen.

Det dröjde inte länge förrän det återigen hördes krafs, krafs, rafs, rafs.

Men vad gör katten tänkte jag och studsade upp ur sängen.

Han hade krafsat mattan över matskålen och maten som var kvar, kattlådan stod på snedden och själv satt han i all röra.

- Suck, tänkte jag. Lyfte upp den trilskande Sangi och satte honom i buren bredvid sängen. Tänkte att han kanske ville ha sällskap. Snabbstädade i garderoben.

Jag hann knappt få på mig täcket innan det återigen hördes ett krafsande och jamande.

- Mutter, vad är det med katten, mumlade den halvsovande husse.

Och så höll vi på en halvtimme till innan Sangi till slut tystnade i sin garderob.

2 timmar senare när klockan ringde 06.15 och husse skulle upp till jobbet. Ja då sov lille Sangi så gott så gott.

tisdagen den 21:e september 2010

Sangis brutna ben, dag 10 - Återbesök hos veterinären.

Så var det då dags för första återbesöket efter olyckan.

Man kan tro att vi varit på återbesök många gånger nu, men de två sista gångerna var för att rätta till samt sätta dit en ny skena.

Vår veterinär Kristoffer såg vi inte till, utan vi fick en annan, Lotta, tror jag hon heter. Hon var med och gjorde den specialgjorda skenan Sangi fick i onsdags så vi var välkända hos henne. Det är vi nog hos dem allihopa vid det här laget.

Hon konstaterade att skenan åkt ner en aning och klämt åt om tårna som var lite svullna. Så det var bara att ge stackars Sangi lugnande och börja meka med honom igen.

Sen skulle de ta bort skenan och klippa bort en bit och antagligen sätta tillbaka. 1 timme skulle det ta så det var bara för oss att åka hem så länge.

Det var knappt vi hann hem och tillbaka på 1 timme.

Om allt går väl så kan skenan tas bort på måndag, då vi ska på återbesök.

Så nu hoppas jag att allt ska vara okey så han slipper vara inlåst och släpa runt på denna klump till ben.

Massera tårna skulle vi göra 3-4 ggr om dagen på den lille busen. Hur nu det ska gå till?

onsdagen den 22:e september 2010

Sangis brutna ben, dag 11 - Skenan har åkt ner igen

Inte fick jag vara glad länge:-(

Sangi höll oss vakna till efter klockan 24.00 igår. Han "skakade galler" så jag höll på att få spader. Jag lyfte upp honom, in i buren, placerade buren i sängen i förhoppning om att han skulle somna när han fick vara nära sin kära matte.

I helsicke heller, han började krafsa på burgallret istället. Visserligen är det i någon sort plast men det låter i alla fall.

Till slut, efter 2 timmar lugnade han ner sig.

I morse hade han stökat till det i sin garderob så husse lyfte upp honom och inspekterade skenan.

- Men den har ju åkt ner!

Mycket riktigt, de små tårna som jag skulle massera var försvunna in i bandaget.

Jag har ringt och läst in meddelande på veterinärens telefonsvarare.

Ska bli intressant att höra vad han säger denna gång.

onsdagen den 22:e september 2010

Sangis brutna ben, dag 11 - Skenan har tagits bort.

Ja jisses vilken dag!

Fick tillsägelse av veterinären att åka ut till dem igen.

Där var det en smula kaosartat så vi fick vänta 30 min innan vi fick träffa Lotta, samma veterinär som igår.

Hon kom gående med en jättestor fiskehåv i näven.

- Vi har fått en lös vildkatt på rummet. Så vi ligger lite efter.

Nu hade Kristoffer och hon bestämt att nu fick det vara bra med skenan, den skulle tas bort.

- Vi kan inte "kröka" ner Sangi mer. Sa en veterinärassistent.

Så efter lite bök så togs skenan och allt bandage bort. Tyvärr var det en tejp som satt som berget och som var besvärlig att få bort, så stackars Sangi vaknade till mitt under försöken att få bort den.

Vi satt med under hela tiden, men egentligen är det nog bättre att hussar och hispiga mattar håller sig borta. Jag är expert på att oroa mig utan att behöva vara med och se hur det går till under behandlingen.

Nu ligger Sangi fortfarande utslagen efter det lugnande medlet han fick. Med en krage runt huvudet och jag sitter och tittar att han andas (jag sa ju att jag är en orolig en).

Och jag tycker så himla synd om honom:-(

Arg blev han också, jag har aldrig förr sett honom så ilsken. Men veterinären sa att nu har han fått nog och att hon förstod honom. Undrar om inte hon också hade fått nog, det här var sjätte gången vi var där på elva dagar.

torsdagen den 23:e september 2010

Sangis brutna ben, dag 12 - Utan skena och utan tratt

Utan skena och utan tratt - blir livet riktigt glatt!

Idag åkte tratten av (det räckte med en dag tyckte veterinären). Så nu ligger Sangi så belåten och sussar i sin stora bur.

Han har fått mat och vatten.

Han har ett litet speciellt sätt att dricka vatten, till mattes förtvivlan.


- Först doppar du tassen ordentligt i vattenskålen.


- Sen lyfter du sakta upp den.


- Sen slickar du i dig vattnet från tassen.


- När du tröttnar, så dricker du som en vanlig katt.

fredagen den 24:e september 2010

Sangis brutna ben, dag 13 - På span i fönstret.


Här ligger den stackars Sangi och försöker göra det bästa av situationen.

Jag tänkte att han behövde lite luft så jag har ställt buren på ett bord intill fönstret.

Men eftersom jag är en orolig själ så funderar jag nu på om det drar för mycket
på honom eller om han kan ramla ner ifall han rör sig häftigt i buren.

Som sagt, jag är expert på att oroa mig för allt som kan hända. Men att Sangi kunde bryta benet det hade jag inte i min vildaste fantasi kunnat tänka ut, åtminstone inte inomhus.

Innan han släpps loss, när benet läkt, ska sängen bort. Det är en gammaldags himmelssäng (se fotot).

Katterna brukade förr sova i tyget i "himlen" men Sangi är en "smula" tung så tyget sprack när han hoppad i det.

Dessutom har han minst en gång ramlat ner från den översta kanten men då landade han på tassarna.

Han brukar även hoppa från den övre kanten på sängen till garderoben (det är därför det ligger en massa kuddar där nu) sen går han på kornichen bort till den andra garderoben.

Jag är rädd för att kornichen en vacker dag kommer att rasa ner för det knakar betänkligt i den när en tung Sangi går på den.

Så himmelssängen måste bort, vanliga sängben finns i en garderob så det är inga större bekymmer. Mer än att få fart på husse:-)

lördagen den 25:e september 2010

Sangis brutna ben, dag 14 - Börjar stödja på benet

Idag är det två veckor sen olyckan då Sangi bröt sitt ben.

Sedan han blev av med skenan, han förut hade fastlindat runt sitt stackars ben, så verkar han må betydligt bättre. I morse försökte han stödja på benet och det gick riktigt snabbt (nåja) när han försökte skutta ifrån mig.

Han ska helst inte stödja alls på benet utan jag bär omkring på honom så mycket som möjligt. Det är nog inte så jättekul för Sangi så han gör sitt bästa för att försöka smita ifrån mig.

Just nu ligger han i buren och sover, buren står bredvid mig i soffan så jag kan sticka in handen och gosa med honom då och då.

De andra katterna smyger förbi buren och kikar förskräckt på honom, de undrar nog vad som hänt honom.

söndagen den 26:e september 2010

Sangis brutna ben, dag 15 - Sova i sängen

Det är väl klart att Sangi ska få sova i sängen trots att han befinner sig i sin bur. Han för ju ett sånt jäkla liv annars.

Sangi hade varit på nedervåningen hela gårdagskvällen, i sin bur. Så när husse bar upp honom till garderoben så protesterade Sangi ljudligt. Så ljudligt att matte fann det bäst att stoppa in Sangi i buren igen och sätta honom i sängen.

Och det dröjde inte länge förrän Sangi somnade, vaggad till ro av husses snarkningar.

Matte tyckte däremot det var jobbigt att ligga så trångt med en stor bur i sängen och Hopi (även han maine coon fast modellen small). Så hon fick ligga vaken en lång stund.

Men huvudsaken att Sangi somnade.

onsdagen den 29:e september 2010

Sangis brutna ben, dag 18


- HJÄLP! Släpp ut mig!!!

Sangi är nog lite trött på sin "fångenskap" men än är inte benet läkt. De få steg han får ta för matte och husse är väldigt ostadiga och vingliga.

På måndag ska vi på återbesök till veterinären för att röntga och se om benet läker som det ska. Hoppas verkligen det.

Det var ju omöjligt att få behålla skenan på hans ben så den sista veterinären tog bort den och Sangi blev betydligt gladare med tillvaron.

Han ägnar sina dagar mest i buren, garderoben är till för att gå på lådan verkar han tycka. Så det blir ett evinnerligt pysslande för mig med att lyfta honom från buren in i garderoben och tillbaka igen.

På nätterna ska han vara i sin bur i sängen hos oss. Jag vaknar femtielva gånger utav hans krafsande på nät-dörren. Då vill han antingen gå på lådan, ha mat eller bara lite sällskap. Så här måste det vara att ha småbarn.

Dessutom har den lille rulten gått upp i vikt under den här tiden. Undra på, han kan ju inte röra sig. Förr sprang han omkring mest hela tiden och åt oftare. Nu får han morgonmål som han inte äter upp, lite torrisar däremellan och sen middag med medicin. Nu är medicinen slut så jag har skickat SMS till veterinären Kristoffer för att kolla ifall Sangi behöver mer.

På kvällarna leker vi lite med honom så hans tillvaro blir lite roligare. Han tuggar gärna på mina händer, det får han göra så länge det inte gör ont.

måndagen den 4:e oktober 2010

Sangis brutna ben - dag 23

Återbesöket hos veterinären och röntgenplåtarna var inte bra. Tvärtom de var sämre än när han kom in. Även det tunna benet hade gått av. Hur han nu hade lyckats med det?

Nu väntar operation på onsdag förmiddag, hos Albano Djursjukhus i Stockholm.

Så det blir för husse att be om ledigt och ta färjan till Nynäshamn. Så är det att bo på en ö. Gissa om jag ångrar denna flytt:-(

Måtte det bara bli bra nu.

Veterinären lovade att det är landets bäste ortoped som ska ta sig an Sangis ben.

onsdagen den 6:e oktober 2010

Sangis brutna ben, dag 25, Idag ska han opereras.

Ja jisses vilken resa vi har haft.

Kristoffer, vår första veterinär, som redan när jag kom in med Sangi och han konstaterat fraktur på högerbenet, sa att det måste spikas och att vi behövde resa upp till Stockholm. Om vi bara hade gjort det med en gång så stackars Sangi sluppit ha ont så här länge.

Sen fick han en plastskena lindad mot benet. Men den satt inte fast, han klev ur den två gånger.

Sen blev det en specialgjord skena efter hans ben. Den satt fast en hel vecka, men när vi var på återbesök hade den åkt ner lite och skavde på tassen. Så då fick den tas bort, modifieras lite och sättas tillbaka.

Dagen efter hade den åkt ner så då tog veterinären bort den.

Och i måndags (åttonde besöket hos veterinärerna) konstaterades att det inte läkt bra och att det lilla benet bredvid det stora, som var av från början också hade gått av.

Så igår kväll blev Sangi inlagd på Albano Djursjukhus med dropp och smärtlindring. Och idag ska han opereras av en ortoped.

Så nu går vi och väntar och väntar, jag och de andra katterna som undrar vad sjutton det är som är på gång.

Hopi verkar mest orolig, trots att han normalt inte alls gillar Sangi. Han låg i mitt knä i går kväll, vilket han aldrig gör annars.

Så hoppas tiden går fort och att allt går bra.

onsdagen den 6:e oktober 2010

Sangis brutna ben, dag 25, Opererad.

Kvart i tio ringde mobilen. Det var från Albano Djursjukhus. De skulle bara informera om kostnaden enligt överenskommelse, vilken fick mig lite fundersam eftersom jag inte hade bett om det då jag har försäkring på 50 000 kr för enbart Sangi, hos Agria. Förmodligen skulle det gå på 25 000 kr.

Nåja, de skulle ordna så att räkningen direktreglerades, vilket innebär att husse betalar självrisken på 1 100 kr samt 15% rörlig självrisk.

Operationen pågick och de skulle ringa när den var klar.

Efter två timmar ringer husse och rapporterar vad veterinären som opererat Sangi hade sagt.

Operationen blev komplicerad. På vilket sätt vet jag inte, hoppas husse får prata mer med veterinären när han hämtar Sangi.

Egentligen så hade veterinären velat att Sangi skulle stannat kvar en natt till men eftersom han visste att vi bor på en ö och har bokat hemresa klockan 21.00 så får husse hämta Sangi klockan 17.00.

Så nu hoppas jag att resan ska gå bra trots att det blåser förfärligt här på ön och att lilla Sangigullet ska bli frisk och kry och kunna terrorisera familjen som vanligt.

8 veckor skall han förvaras i stillhet, stackaren, han som redan ägnat 3 veckor i garderoben respektive buren.

Men det är inte mycket att välja på, så han får stå ut och vi med.

torsdagen den 7:e oktober 2010

Sangis brutna ben dag 26. - Hemma igen.

Sent i natt dök då husse och Sangi upp igen vid hemmets lugna vrå.

Sangi med plåsterlappar lite här och var och med benet i bandage.

Dessa ska vi ta av idag. Enligt veterinären hade de tagits bort om Sangi hade stannat i natt också på djursjukhuset, men nu får vi göra det själva.

Det är bara det att Sangi helt plötsligt blev så himla glad att vara hemma så han redan igår fick av sig plaststruten han har runt huvudet för att inte bita i såret. Matte blev "hysterisk light" och husse tryckte struten på plats igen.

Hungrig var han också för han åt och han åt, vilket inte är så lätt med strut på huvudet, så jag fick mata honom.

Sen somnade han ganska snabbt i sin bur, i sängen mellan husse och matte.

Men vaknade efter nån timme och var hungrig. Så höll vi på fram till klockan tre då jag somnade, för att väckas klockan sex av klockradion. Jag är TRÖTT!

Vi hade trott att Sangi varit pigg på grund av smärtlindringen, men inte då, han var lika pigg i morse och skulle ha mat bums.

Han fick vara i buren i stället för garderoben, det brukar ju gå bra. Men idag ville han bara smita ur buren som välte. Rätade upp buren och tryckte in Sangi.

Han lugnade sig lite grann och jag gick ner för att ringa till veterinären i Stockholm för jag undrade om stygnen skulle tas bort eller om de gick bort av sig själv, det stod bägge varianterna i hälsorådet som vi fick med.

Jag skulle egentligen ringt djuraffären och kollat om de hade ProCollar, en uppblåsbar krage som är bekvämare än plaststruten.

Men jag gick istället upp till Sangi och tur var väl det. För när jag kommer upp på övervåningen upptäcker jag att struten var av IGEN och att han dessutom slickat och hållit på med såret.

Nu blev jag "megahysterisk".

Fick ut Sangi försökte trycka på struten med en hand och hålla i en krånglande Sangi med den andra, det lyckades inte.

Bar ner Sangi och buren till nedervåningen där mobilen fanns, SMS:ar till husse och ber honom komma hem på lunchen och sätta fast kragen.

Bär upp Sangi och buren igen.

Som tur var så känner husse sin matte så han kom hem med en gång.

Tryckte på struten och knöt fast den i halsbandet. Inspekterade det otäcka såret som jag knappt vågat titta på av risk att svimma. (Jag tål inte att se blod.)

Husse tror inte att något stygn är borta, men såret har vätskat sig och är lite blodigt men tycker inte att jag behöver ringa veterinären.

Lyfter in Sangi i garderoben där han snabbt går på lådan. Kanske därför han blev orolig och började fara runt.

Husse åker iväg till jobbet igen. Tur han jobbar i närheten.

Min väninna dyker upp och undrar vad som står på. Själv jobbar hon inom vården, så ett blodigt sår är väl inte mycket att hetsa upp sig över tycker hon. Men sätter sig som vakt vid Sangis sida så jag kan hänga tvätt och laga lite mat.

Just nu sitter jag i sovrummet och knappar på datorn med ständig överblick över Sangi i garderoben. För tillfället sover han.

Ska skicka husse och köpa en ProCollar på vägen hem. Hoppas de är bekvämare och enklare att sätta fast ifall han får av sig den också.

fredagen den 8:e oktober 2010

Sangis brutna ben - dag 27 - Ont i magen

Igår inspekterade vi såret, husse och jag, mest husse. Själv tyckte jag det såg förfärligt otäckt ut, men husse tyckte det såg bra ut. Han har själv genomgått en del skador så han är van. Själv har jag aldrig, peppar peppar, råkat ut för någonting.

Idag när jag kikade på såret så såg det bättre ut, den mesta av svullnaden hade lagt sig, men däremot såg hela benet blåslaget ut.

Däremot har Sangi haft diarré i natt så han var ganska olycklig i morse. Ringde till veterinären för att få lite råd. Barnmat Frikadeller skulle vara bra mot magen och så förstås kok fisk men Sangi gillar inte kokt fisk konstigt nog. Men Frikadellerna var ganska goda så han åt upp nästan tre stycken små.

Vi köpte en sån där krage jag skrev om igår men den fungerade inte alls, han kom åt att slicka på såret och det var ju inte meningen. Så nu har han den vanliga gamla plaststruten igen.

Just nu ligger han i buren som står på sängen och småsover.

lördagen den 9:e oktober 2010

Sangis brutna ben, 1 månad sen olyckan

Idag är det en månad sen Sangi bröt sitt ben på något mystiskt sätt i källaren.

Idag verkar han inte må så bra, sover mest. Men såren läker bra och benet är inte så blåsvart som igår.

Han har ätit lite och druckit, men inte som i onsdags natt och torsdags.

Kanske kroppen kommit på att den har blivit opererad, så som han har varit idag tycker jag verkar som ett normalt tillstånd efter en operation. Fast jag oroar mig förstås.

Både i onsdags natt och i torsdags var han överenergisk och åt massor men resultatet magsjuka.

Igår var han lugnare och åt betydligt mindre.

Hoppas han är piggare i morgon.

söndagen den 10:e oktober 2010

Sangis brutna ben, 1 månad och 1 dag - bilder

Det är inte lätt att se glad ut.

Jag tog några bilder för att dokumentera hur Sangi ser ut efter operationen. Benet läker bra men det ser lite otäckt ut.

Sangi har ätit bra idag men han känner sig nog deprimerad. Det syns på honom att han inte tycker tillvaron är speciell rolig. Och det är inte lätt att roa honom. Hopi försökte hjälpa till lite och det verkar som om han saknar sin brottarkompis.
Vatten ville han inte dricka, i vanliga fall dricker han mängder men idag vägrade han, så jag behöll vattnet i tonfisken så han fick i sig vätska den vägen.
Det här är ärret på skuldran eller höften kanske det kallas, därifrån togs en bit ben för att reparera frakturen på högerbenet.
Och här är en bild på det opererade benet. Idag är det 4 dagar sen operationen och det läker bra men ser förstås förfärligt ut. Det är sytt med stygn som går bort av sig själv så i nästa helg kanske Sangi kan slippa den förhatliga struten han måste ha på huvudet för att inte slicka och bita i såret.

onsdagen den 13:e oktober 2010

1 månad 4 dagar - Våra dagar ihop


I somras låg Sangi så här avslappnat och sov.

Nu ligger han antingen i sin canvasbur eller i garderoben med strut på. Visserligen låg han såhär på rygg idag fast med struten på. Det såg inte riktigt lika bekvämt ut.

På kvällarna är han i sin bur som står i soffan bredvid matte. Tyvärr får jag alltid så dåligt samvete när jag äter något smaskigt typ chips eller en chokladbit.

Sangi tittar och tittar och vill smaka.

Sen när det är dags för sängen så får han naturligtvis vara med. Det går riktigt bra att sova med en stor bur i sängen.

Men sen vaknar han ju några gånger under natten och då är det bara för matte att hasa sig upp och sätta honom i garderoben, det kan ju vara "låddags".

Men oftast är han bara less på tillvaron. Så då får jag försöka hitta något "skojigt". Som att från mattes famn titta ut genom fönstren och hoppas att något spännande händer. Få ta några stappliga egna steg. Det gillar han bäst.

I natt tog det en timme sen sov han så snällt i buren igen.

Om ni undrar varför han inte bara får vara i garderoben, så kan jag berätta att då för han ett jäkla liv så då kan vi inte sova. Det gäller att få Sangi pömsig så han blir tyst och lugn.

På morgon är det väckning klockan kvart över sex, då ringer väckarklockan.

Sangi får frukost med medicin i. På lördag är sista dagen tack o lov, både med medicinen och struten.

Sen sover han. I morse i sängen med mig, fast jag kan förstås inte somna om efter en kopp kaffe.

Det är sen det jobbiga börjar, när han vaknar till och vill att det ska hända saker.

Då blir det till att lyfta runt honom i hemmet och hoppas att han får syn på något skojigt. Igår, till exempel, var det ett gäng fåglar i päronträdet utanför som förde ett himla liv och det gillade Sangi. Ögonen var som tefat på honom. Hopi satt i fönstret bredvid och spejade på dem han med.

Jobbigast är det på nätterna. I natt var jag uppe runt klockan två och bar omkring på honom för att få honom sömnig, en timme tog det, sen fick vi sova en stund till.

Ingen information om hur mycket han får gå på benet har vi fått, så det får räcka med några få steg i hallen.

Magen har varit i olag sedan i fredags då han hade diarré, men för en stund sen var det ett glädjerop jag hörde från övervåningen och husse. Nu är magen igång igen och jag slipper jaga veterinärer för råd. Själv läste jag mig till att messmör var bra för hårda kattmagar, så Sangi fick en tesked i förmiddags och tydligen så satte det fart på den lilla hårda magen.

Ja det är då inte lätt att vara kattägare.

torsdagen den 14:e oktober 2010

1 månad 5 dagar - Tur att det finns vettiga veterinärer

Vår veterinär Kristoffer hade fått mitt meddelande först idag (angående bland annat Sangis tröga mage) men informerade mig nu om att matolja på kattmaten gör susen för tröga kattmagar. Och det hade jag själv tänkt ut igår när jag tog en matsked olivolja på Whiskas maten.

Stygnen skulle tas bort. Det förstod han på min beskrivning av tråden. På Hemgångsrådet från Djursjukhuset stod det både att tråden gick bort av sig själv och att den skulle tas bort. Alltså något förvirrande.

Jag hade ringt och frågat en tjej i receptionen på Djursjukhuset, som i sin tur gick och frågade någon som hade sagt att tråden går bort av sig själv.

Men nu när jag beskrev för vår veterinär så sa han bestämt att den skulle tas bort, så vi har bokat en tid på måndag den 18 oktober. Stackars Sangi, han blir väl vettskrämd av alla veterinärbesök.

Sen frågade jag hur mycket Sangi fick stödja på benet för det framgick inte heller av Hemgångsrådet (ett ganska uselt råd tycker jag).

Sangi får gå omkring men inte hoppa. Så om vi bara har koll på honom så kan han ta små promenader inomhus. Jag får väl sätta på honom selen och kasta ut möblerna.

Nu ska vi vara ensamma i helgen igen så jag hoppas Sangi inte tänker vara alltför krånglig. Det är mycket enklare att vara två när man har en sjuk katt att hålla ordning på.

Hans garderob har blivit inredd med ett liggunderlag för djur ovanpå en matta, det är så förskräckligt kallt på golvet och jag är ju rädd om mitt lille gull. Han ska inte behöva frysa också.

fredagen den 15:e oktober 2010

1 månad 6 dagar - Belysning i garderoben

- Jag har fått belysning i min garderob, det är matte som köpte 3 LED-belysningar som går på batteri.

-Men varför husse satte en som lyser rakt ner på lådan begriper jag då inte.


Här ser ni Sangi ätande kvällsmål. När han surnade till välte han resten av maten upp och ned på den nya fina mattan.

Tvättmaskinen går varm.

Så här ser lamporna ut som har självhäftande tejp på baksidan.

De lyser inte så jättestarkt men det är lite myspys belysning i alla fall.







måndagen den 18:e oktober 2010

1 månad och 9 dagar - Matte bygger ut



- Jag har en smart matte, hon kom på att om hon stängde alla dörrar till hallen på övervåningen, så fick jag ett eget större krypin så jag kan träna mitt stackars ben.

- Här ser ni mig vid ut-/ingången.







- Till vänster ser ni garderoben där jag bodde första dagarna. Numera har jag bara lådan därinne.

- På bilden ser ni mig gå in i kojan, som egentligen är Rambos, men matte tyckte jag behövde den bättre. Hon har tryckt in en tjock, varm luddig matta i den så jag inte ska frysa.

- Till höger ser ni min vattenskål och en liten bit av en annan bädd.


- Här har jag varit och inspekterat kojan.














- Här dricker jag vatten. Om ni undrar varför vattenskålen står i en låda så är det därför att jag skvätter ut vatten innan jag dricker. Det är ett arv från min mamma. I mitt första hem hade vi vattenskålen i duschen.

- På bilden ser ni även en hundbädd som matte fått av en jobbarkompis i Stockholm. Den gillar jag skarpt.





- Här ser ni mitt opererade ben, lite otränat och kalt. Men jag håller på och tränar upp det och pälsen växer snart ut säger matte.












- Och här ser ni mitt bibliotek med nyinköpt matta. Husse köpte mattan när han var i Stockholm, för att jag inte ska halka på det hala golvet.


- Husse ska bygga en nätdörr till köket så jag får in lite dagsljus. Han kom förresten hem igen, det fanns inget jobb idag så han blev permitterad sa han. Det tycker jag och matte var bra, då kan han fixa här hemma åt oss.


måndagen den 18:e oktober 2010

1 månad 9 dagar - Nätdörren på plats

Nu är nätdörren på plats så Sangi får in dagsljus i sitt lilla krypin.

Men det är otroligt så mycket lite virke och beslag kostar, 370 kr för denna dörr och då hade vi ändå hönsnät hemma.

Men vad gör man inte för att det lilla gullet ska få en bra rehabilitering.

Idag upptäckte jag att han gick på tårna, förut har han gått på hela foten.

Men det är bara 1,5 vecka sedan operationen.

Idag ska vi åka till veterinärerna och ta bort stygnen.




måndagen den 18:e oktober 2010

1 månad 9 dagar - Stygnen borta

I kväll var vi ut till distriktsveterinärerna igen, för att ta bort stygnen på axeln och på benet.

Det gick jättebra och Sangi var så duktig. Det var en ny veterinär idag, en som jag inte träffat förut, hon hade varit på barnledighet. Hon tog snabbt bort stygnen, trots att de var sydda med vit tråd och svåra att se mot Sangis vita hud.

Vi fick röntgenplåtarna, före och efter operationen.

Här är bild på benbrotten.




















Här är bilden efter operationen.




















torsdagen den 21:e oktober 2010

1 månad 12 dagar - Inte den rosa filten, matte!

- Matte kom upp med kameran i högsta hugg, hon skulle dokumentera min belägenhet sa hon.

- Åh så kallt du har det lille hjärtegull, fortsatte hon jollra.

- På bilden kan ni se en grön grunka, det är en saccokudde. Nån slags kudde med frigolitkulor i. Den ska vara varm säger matte.





- Här ser ni mig sittande vid dörren ut till trappen. Det är där det händer saker. Ibland kommer Sickan och Hopi in. Rambo är lite rädd av sig och tror att han ska bli inlåst, så han brukar vända i dörren.

- I den håriga korgen ser ni en rosa filt, den gillar matte skarpt.

- Tänk er den gröna saccokudden och den rosa filten, burr säger jag, vilken färgkrock!

- Det var just den färgchocken hon utsatte mig för senast. Visserligen gick jag och la mig frivilligt på den gröna saccokudden, men den där rosa filten (med en töntig vit kanin) var den verkligen nödvändig? Matte tyckte tydligen det för hon bäddade in mig i den. Så du inte fryser lille gubben jollrade hon fånigt. Sen satt hon och klappade mig på huvudet i en halv evighet så jag inte kunde somna. Med jämna mellanrum stack hon in sin iskalla näve under filten för att känna om det var varmt. Det kan väl för jamarns inte bli varmt om du ska stoppa dit din is-näve stup i kvarten, dum-matte?

- Här har jag fått en kvist kattmynta av matte. Den var god.












lördagen den 23:e oktober 2010

6 veckor sen benbrottet - Alla dessa filtar

- Ännu en filt! Matte har pippi på filtar.

- Hon hotade med att hämta en sovsäck, men hon hittade den inte (tack o lov).

- Men vad konstigt den luktar, sniff, sniff.

- Men färgen är bra, inte rosa i alla fall.






- Sniff-kontrollen är klar!













- Men vart tog den spännande pricken vägen?


- Missa inte min nya muskel på benet! Fin va? Matte kallar mig Sangi Swarzenegger.















- Här är mitt ben i närbild. Lite muskler har jag fått påstår matte. Gullepluttens ben säger hon sen och nosgosar med mig.











- En cool cat på saccokudden.

- Kolla pudelklippningen på benet, så fult.











- Rödsilver mot rosa, bläääää.












söndagen den 24:e oktober 2010

6 veckor, 1 dag sen benbrottet - Ännu mera rosa

- Men kolla, ROSA! Min fina gröna saccokudde har blivit rosa.

- Ok det var stora vinfläckar på den, men rosa, varför matte?

- Jag blir så trött. Jag är ju en grabb, jag vill inte ha rosa, dessutom skär det sig mot min pälsfärg.






- Hmpf, försök du muta mig med godis, lycka till!

Jag tycker saccokudden blev fin jag, det var ett gammalt slitet överkast som blev återanvänt.

Jag har mera överkast kvar, så det kan bli lite mera kattgrejer av det, hi hi.







tisdagen den 26:e oktober 2010

6 veckor, 3 dagar sen benbrottet - Vem mullrar i mitt tak?


Muller, buller, dån, bank hördes från övervåningen.

Matte: Men vad gör han?

Husse: Ingen aning.

Matte: Du får gå upp och titta.

Husse går uppför trappen och kommer efter en stund ner.

Husse: - Äsch, han äter torrfoder.

Matte: Kan inte vara möjligt.

Matte går upp med en liten ask med mera torrfoder. (Dvs Maine Coon foder, ganska stora kulor med torrfoder åt just Maine Coon katter.)

Matte: Men lille älskling, leker du med råttan? Vänta så ska jag hämta den gråa råttan som du tycker så mycket om.

Matte går och hämtar den grå råttan och en kattmyntestrumpa samt kastar några torrfoderkulor på den rosa saccokudden.

Sangi följer mattes grejande med undran i blicken.

Matte går ner igen, till köttbullestekningen.

Matte: Äsch han lekte ju med den stickade råttan så mattan utanför toan låg i en hög.

Husse: Jaså.

Sangi fortsätter leka så det hörs ner.

Han bör inte hoppa eller göra häftiga rörelser. Undrar hur de har tänkt sig det.

En katt måste ju få utlopp för sin energi, åtminstone om de är energiska till sin läggning.

Hade det varit Rambo som brutit benet så hade det inte varit något problem att ha haft honom i en bur, han sover jämt med undantag av de minuter som han äter.

Jag håller tummarna för att stålskenan och de 7 skruvarna håller ihop benet och håller sig på plats där det ska vara under huden.

Just nu har oljudet tystnat så den lille sjuklingen har nog somnat.












tisdagen den 7:e december 2010

The King is back!

The King is back!

Long live the King!


Visst ser han ståtlig ut där han ligger och vilar sig? Som ett lejon.